söndag 18 januari 2015

Utvecklingssamtal

Någon flitig läsare kanske tycker att det varit lite lite aktivitet här på Rosenknoppar sedan terminsstarten. Vi kan tala om varför. Hos oss på Rosengårdsskolan startar terminen alltid med utvecklingssamtal. Först en hel dag med samtal och sedan börjar skolan och då är eftermiddagarna fyllda med utvecklingssamtal. Nu har vi träffat nästan alla familjer och arbetet i klasserna är redan i full gång.

I Lgr 11 står det att skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar för sina studier och att eleven också ska uppleva att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. Detta stämmer väl överens med Rosengårdsskolans lokala åtagandeplan. Ett av våra prioriterade mål är att skapa en god arbetsmiljö. Förutsättningarna för en god arbetsmiljö är bland annat att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier. Det skapar meningsfullhet vilket i sin tur gynnar elevernas kunskapsutveckling. Vi la upp vårterminens utvecklingssamtal med detta i åtanke.

"Välkomna till utvecklingssamtal! Nu ska vi titta i din mapp."

När vi träffades på samtal i augusti fick alla elever berätta om sina förväntningar på att gå i ettan. 

Som start på detta samtal tittade vi på förväntningarna och pratade om hur det gått.


"Kommer du ihåg att du innan jullovet fick fundera kring hur du känner dig när vi räknar och läser och några andra saker?"

Som en förberedelse inför samtalen fick eleverna visa sin känsla genom att ringa in olika smileys. På samtalet utgick vi från dessa när vi pratade.

Målen från höstens arbete med taluppfattning låg framme.
  
Eleverna ledde samtalet framåt genom att visa sina kunskaper. Vilket av talkorten passar till bilden? (Kunna koppla ihop siffra och antal.)

"Vad heter talet?"

Efterhand kryssade vi i uppfyllda mål.

Mål: Kunna storleksordna talen 0-10.

Inga problem.

Vi har arbetat mycket med matematiska begrepp.
Mål: Kunna förklara udda och jämna tal.

Mål: Kunna dela upp talen på olika sätt.
Man kan dela fem i en grupp med tre och en grupp med två.

Detta är ett annat sätt att dela upp fem på.

Vi har även arbetat med beräkningar. Ytterligare ett begrepp: Addition.
Två plus två är...

... lika med fyra.

När vi räknar med subtraktion tar vi bort. 

Och så kryssade vi på målpappret. Detta gick ju galant. Stolta föräldrar fick en tydlig bild över sina barns utveckling och också av vad vi gör i skolan.

Sedan lämnade vi matematiken. Att läsa kan vara lite svårt. Tur att vi ska träna så mycket. På nästa samtal kanske munnen är lite gladare?

"Känner du igen någon bokstav?"
"Jag kan alla!"

Vi följde en liten matris över läsutvecklingen och fyllde i efterhand.

När vi berättat om bokstäverna och hur de låter gick vi vidare.

Kan du ljuda ihop några bokstäver till enkla ord?

Toppen!

... och så läste vi utan bildstöd.

Nästa steg är att kunna läsa en kort mening. 

Fylla i matrisen. Här blev det väldigt tydligt för både elev och förälder vilket nästa steg är. Då kunde vi också se vilket mål vi skulle sätta upp för arbetet framöver.

När man kan läsa meningar är nästa mål att kunna ta sig an böcker med lite mer text. 

Tillbaka till smileysarna. Hur känns det när jag tänker på skrivning?

Även här hade vi en liten matris. Vi tittade på nyskrivna texter och jämförde texterna med matrisen. I våra klasser finns elever i alla matrisens rutor. Någon vill gärna skriva av, någon annan provar att skriva själv och ytterligare någon skriver långa texter på egen hand.

När man är nybörjarskrivare är det skönt att skapa sin text tillsammans med en vuxen eller att skriva av en lapp med text som man formulerat själv och som en pedagog har skrivit ner.

När man har lärt sig att på egen hand skriva några bokstäver vill man prova att skriva om något som känns viktigt. Att ha en mottagare till sin text är viktigt och man vill gärna ha texten uppläst för sig.

Här har vi någon som kommit igång. Man kan urskilja många ord, t.ex. Vrese är ledsen, glad, leker, snäll, bästa kompis. Underbart att se!

Då hamnar man här i matrisen.

Här ser vi ett exempel på hur det kan se ut när man kan skriva en kort text. Stora och små bokstäver, mellanrum mellan orden och alla bokstäver på plats.

Det är lätt för mottagaren att uppfatta budskapet.

Det är viktigt att det känns bra med kompisarna. Annars kan det vara svårt att fokusera på det man ska på lektionerna. På utvecklingssamtalet gavs också utrymme att prata om detta viktiga.

På vår skola har vi valt att använda Skolverkets omdömesblankett till våra skriftliga omdömen. För att det skulle bli tydligt för föräldrarna vad vi bedömt, bifogade vi också en lista över de saker vi bedömt under terminen. 

Blanketten för den framåtsyftande planeringen kommer, även den, från Skolverket.

Elevens eget mål.

Pedagogens mål. 

Hur ska vi träna för att nå dit?

Genom att våra elever tagit en så aktiv roll i sitt utvecklingssamtal upplever vi att de fått syn på sin egen kunskapsutveckling. Att själv se utvecklingen är en förutsättning och ett första steg mot att ta ansvar för sina studier.

När alla samtal är klara fortsätter arbetet med de individuella målen. Håll utkik här på bloggen.